Jarl var under tidig medeltid en hög ämbetstitel i Norden, ofta kungens närmaste man eller ställföreträdare. I Sverige hade jarlen bland annat ansvar för ledungsflottan och för att styra områden i kungens frånvaro. Det kunde finnas flera jarlar, men bara en riksjarl.
Ordet har samma ursprung som engelska earl, och den äldre svenska formen var järl. Ämbetet avskaffades 1308. Den mest kända och sista betydande jarlen var Birger jarl, som i praktiken styrde riket. Efter honom utsågs inga fler jarlar i Sverige.
Så nu är det vi som är jarlen.